Ledsen flicka med skrapsår

Nu har Sara den rara, den helt underbara flyttat till Örebro.

Så nu bor jag här, ensam, utan min Sara. Hade jag inte haft mitt hjärtegull här så hade jag stuckit på en gång.
Blä. Seperationsångest är inget att leka med. Men.. det tar ju faktiskt bara 2 h att hälsa på henne, och det planerar jag göra såååfooort jag får tillfälle. Hon har bara varit borta i 2 dagar och jag saknar henne redan, det kan ju inte vara nyttit.

Mmm, å i kväll så jobbar jag stängning. Det har jag aldrig gjort förut på det här jobbet.
Jag kan bara tänka mig att vi kommer bli rånade och dödade allihopa!
Och stackars Ivan, måste hämta mig kl 02:00 för att jag inte kommer hem från Överby annars. Och själv ska han upp kl 06:00 i morgon. Hm.. det är inte lätt att vara en omhändertagande pojkvän alltid.  Men helt underbar är vad han är.


Det här är i allafall jag nu när min fru har lämnat mig. 
Skrapsår på armbågen har jag till råga på allt också fått, som ni ser.
Det är inte lätt att vara jag alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0